...vecka 1 & 2 i Ssverige...
Mmmmm, fortfarande mycket njutningsfullt att vara i sommar-Sverige !
Ren och frisk (om än oförskämt kall) lufr, grönt och skönt, blomster i fantastiska färger på ängar och längs dikeskanter.
Fågelkvitter, tallkronesus och biltutefritt.
Fritt på bilar och annan trafik överhuvudtaget faktiskt !
Att sätta vår Richard-the-driver bakom ratten i detta landet skulle ge honom panik; inga andra bilar, autorikshor, kossor eller fotgängare att förhålla sig till. Bara en välasfalterad, hål- och skumpfri oändlig väg. De få bilar, fotgängare och cyklister som befinner sig på vägen uppför sig lagenligt, håller sig på sin kant eller sin del av vägbanan.
Nä, det finns inte på kartan att utsätta honom för det !
Själv har jag ännu inte kört en meter fast jag vet att jag borde, att jag måste men känner mig plötsligt osäker (mer än vanligt..) inför tanken att sätta mig bakom ratten.
Kanske, kanske imorgon. Eller på måndag.
Vi har hunnit med några dagar i kungliga hufvudstaden; jag har strosat i och ur affärer alldeles oantastad av affärsbiträden ! Underbart!
Handlar nya underkläder och bikinis samt lite annat smått och gott såsom långärmade tröjor, svenska veckotidningar och några nagellack...plus lite till.
Firat midsommar i Sättraby, komplett med sillunch, stång och solsken !
Måste varit finaste midsommaraftonsvädret i mannaminne !
Men det rättade till sig redan dagen efter när regnet stod som spön i backen...Suck !
Nu befinner vi oss på landet, i en sommarstuga på Vätö, sover länge på morgnarna, läser införskaffade veckotidningar och diverse böcker. Går på långa promenader, badar bastu och kollar på svensk TV.
Jag har även hunnit med en hårklippning inklusive nya slingor. Hittade en drop-insalong i Stockholm, en tjej i 25-årsåldern tog sig an mig.
Jag förklarade mitt dilemma med frissabesök i Indien och vi kom överens om slingfärger samt att jag ville ha en "bobbad" nacke.
"Jamen då förstår vi varandra" sa hon och skred till verket.
Det gjorde vi uppenbarligen inte, trots att det knappast var språkförbistringen som var orsaken till att jag numera visserligen har väldigt snygga slingor i perfekta färger men att min "bobbade" nacke sträcker sig ända upp till toppen av skallen...
Ser lite märkligt ut måste jag säga, med käk-kort page framtill och snagg baktill.
Men vad vet, jag kanske är hur "på" som helst; om folk glor så beror det kanske på att de är så förtvivlat avundsjuka och tycker att min frisyr är den snyggaste, hippaste dom någonsin skådat..
Men eftersom jag numera har anammat lite indisk mentalitet så tänker jag att det löser sig, har det inte vuxit ut i morgon så kanske det hyfsar till sig om några månader eller så...
Ett besök hos "min" tandläkare har också hunnits med. Lyckades naturligtvis bita av en del av en tand i samband med hotellfrukosten. Till saken hör att jag INTE tycker det är trevligt att besöka tandläkaren, gör pliktskyldigt en koll per år, bara för att man ska. Har inte haft hål på många år, men som barn fick ju Karius&Baktus fäste ett antal gånger så i min mina tänder är prydda av diverse amalgamfyllningar. Det var en av dessa som gick sönder. Jag såg framför mig rotfyllning (har aldrig gjort någon men inbillar mig att det är väldans obehagligt; och kostsamt..), ett flertalplågsamma besök som skulle förstöra mina sommar veckor i detta fantastiska land.
Även min tandläkare, Olle, är fantastisk !!
Lugn och trygg, vi känner varandra sedan länge och han vet precis hur mycket jag inte tycker om att besöka honom, framförallt inte en gång som denna när jag faktiskt verkligen behövde behandling.
På tjugo minuter hade han slipat lite, lagt i ny (vit!) fyllning samt gjort en allmän check av mitt garnityr. Smärtfritt, ilningsfritt och ruineringsfritt !
Tandläkar-Olle; du är så BRA !!!
Har även avlagt ett besök på världens bästa akutmottagning, nämligen den på Norrtälje Sjukhus ! Hade sådan tur att flera av mina arbetskamrater som, liksom jag, inte jobbar kvar längre ändå var där just den dagen; inlånade från ambulansverksamheten, mottagningar och sommarstängda skolsköterskeexpeditioner !
Jättekul att ses och hinna prata en stund ! Blir nog ett besök till där innan det är dags att fara tillbaks till Häjkon-Bäjkonlandet i början av augusti, bara för att få träffa dessa goa, underbara och mycket kompetenta sjuksköterskor och undersköterskor !
En kväll hos Frömans blev det igår, konstigt nog (not !!!) hann klockan bli 03 innan vi sa godnatt och vinglade hem på lånade cyklar. Det var alldeles ljust ute, åh dessa underbara svenska sommarkvällar och nätter !!
Klarade oss med livhanken i behåll, har återlämnat fortskaffninsmedlen idag, legat i solstolar och läst, bakat smulpaj och nu är det dags för en värmande stund i den vedeldade bastu som hör till "vårt" sommarhus.
Hoppas ni också har det fantastiskt och njuter av sommaren, även om den än så länge är lite kall...
På återhörande & Nimbu Pani !/Titti
...inte klokt egentligen, men klokt ändå...
Ja det är det !!!!
Om 14 timmar sitter vi på planet mot Sveeeerige !!!!
Jag har inte varit hemma på 11 månader! Inte klokt egentligen.
Jättelängesedan och ändå har tiden gått i expressfart.
Kan inte fatt att det är nästan ett helt år sedan sist.
Har packat väskorna, bara necessären som fattas.
Kan inte heller fatta att det är 46 grader här och att det i går var 17 grader i Stockholm.
Nästan 30 graders skillnad.
Inte klokt det heller.
Mycket som inte är klokt när man tänker efter.
Att jag anser mig behöva släpa med 7 par skor till exempel.
Fast om man räknar med dom jag ska ha på mig så blir det 8 par skor.
Alla känns lika nödvändiga, faktiskt.
Försökt packa lite varma kläder också, men det är svårt att förstå att dom kommer behövas. Ja, det är ju lätt att förstå att dom kommer behövas när man betänker att temperaturen hemma ligger runt 17 grader, men svårt att få hjärnan att förstå just den graden av "värme".
Åker hem fast bort eftersom Casa Sahlberg är hemma. Men på-riktigt-hemma är ju såklart Sverige, kommer alltid att vara.
Vi har tur som även denna sommaren får hyra ett av Vätö´s mysigaste hus, känns fantastiskt bra. där är så himla fint och liksom "vi".
Börjar med 5 nätter på hotell i kungliga hufvudstaden, sedan bär det av mot Sättraby och underbara Sjödahls för att fira midsommar. Efter det är det Vätö i fyra veckor som gäller, nära till havet och båtturer i skärgården.
När Micke åker tillbaks för att jobba far jag till bästa lillasystern och hennes familj i Mullsjö, blir hur kul och mysigt som helst; träffa Saga och Tomas.
Kevin, fina hunden och familjemedlemmen finns inte mer; kommer kännas konstigt.
Man har ju genom åren blivit så himla van att han rusar fram för att hälsa och sen håller full koll på sin flock...
En dagstur till Göteborg står på schemat; min moster Sonja, som bor i Kanada sedan väldigt lånt tid tillbaks, kommer även hon till Sverige. Har inte träffat henne på, ja det måste vara närmare 30 år...
Inte klokt det heller.
Det ser jag jättemycket framemot !
Ser framemot att Loppan och Filifjonkan ska komma till oss på Vätö; vi ska grilla,, dricka vin och bara umgås....
Har inte träffat Loppan på ett halvår nu, ska bli så otroligt roligt att träffa henne i morgon kväll :-) !
Har ju haft förmånen att ha Filifjonkan och ErkaBerka boende här hos oss i 6 månader.
Så dom har man ju träffat dagligdags under lång tid.
Att ens barn "flyttar hem igen" har man ju hört kan vara en svår prövning, men det har gått hur bra som helst.
Är otroligt glad över att dom varit här och fått dela vår vardag, den förmodat "lyxiga", som dock är ganska så påfrestande många gånger.
Tro det eller ej, men det är inte bara av godo och lyxigt att ha maid och chaufför, sophämtargubbe, terassskötargubbe och vakter nere vid porten....
Längtar efter Hanna och Fanny, Anette och efter hennes Micke, efter min lillasyster, efter att träffa alla på världens bästa akutmottagning, åka båt med Ann-Louise och Hasse, grilla, andas frisk luft, gå på stan i lugn och ro. Att Micke och jag ska vara lediga tillsammans och få "tussa" omkring. Längtar efter service i lagom dos; på svenskt vis.
På "göra-i-Sverige-listan" står att handla nya underkläder ty de gamla "har tagit slut"...att köpa nya bikinis; är ruskigt trött på de små bad-paltor jag har just nu; dom är dessutom mycket väl använda och fötjänar att få vila i frid.
Att handla trosor, bh:ar och badkläder i detta landet finns inte ens på min karta.
Bara tanken på att ha någon, eller flera, tätt inpå en själv, med förhoppningsfulla ögon och som varje sekund ska vara behjälpliga, plocka fram, föreslå andra färger och modeller.... fy sjutton.
Nej, jag ska strosa omkring på Åhléns, Lindex, H&M... i lugn och fred och välja och vraka länge, länge.... Bara lilla jag och mina takar och funderingar kring färger, modeller och passform. I fred, ljuva tanke !
Jag handlat med mig sjalar, haövädelstensarmband och Desigualkläder för att sälja till alla som jag känner. Dessa fantastiska saker bor i en helt egen väska.
Förhoppningen är att den väskan skall bli tom och då kunna fyllas med massa smuggelmat såsom Bregott, skinka, bacon, västerbottenostar, köttfärs, kött, choklad av Marabou-typ.
Det är väl ändå väldigt klokt tänkt av mig.
Inte klokt vad jag är klok.
Om man tänker efter.
Nimbu Pani och tjingeling, ses snart :-) ! / Titti
Om 14 timmar sitter vi på planet mot Sveeeerige !!!!
Jag har inte varit hemma på 11 månader! Inte klokt egentligen.
Jättelängesedan och ändå har tiden gått i expressfart.
Kan inte fatt att det är nästan ett helt år sedan sist.
Har packat väskorna, bara necessären som fattas.
Kan inte heller fatta att det är 46 grader här och att det i går var 17 grader i Stockholm.
Nästan 30 graders skillnad.
Inte klokt det heller.
Mycket som inte är klokt när man tänker efter.
Att jag anser mig behöva släpa med 7 par skor till exempel.
Fast om man räknar med dom jag ska ha på mig så blir det 8 par skor.
Alla känns lika nödvändiga, faktiskt.
Försökt packa lite varma kläder också, men det är svårt att förstå att dom kommer behövas. Ja, det är ju lätt att förstå att dom kommer behövas när man betänker att temperaturen hemma ligger runt 17 grader, men svårt att få hjärnan att förstå just den graden av "värme".
Åker hem fast bort eftersom Casa Sahlberg är hemma. Men på-riktigt-hemma är ju såklart Sverige, kommer alltid att vara.
Vi har tur som även denna sommaren får hyra ett av Vätö´s mysigaste hus, känns fantastiskt bra. där är så himla fint och liksom "vi".
Börjar med 5 nätter på hotell i kungliga hufvudstaden, sedan bär det av mot Sättraby och underbara Sjödahls för att fira midsommar. Efter det är det Vätö i fyra veckor som gäller, nära till havet och båtturer i skärgården.
När Micke åker tillbaks för att jobba far jag till bästa lillasystern och hennes familj i Mullsjö, blir hur kul och mysigt som helst; träffa Saga och Tomas.
Kevin, fina hunden och familjemedlemmen finns inte mer; kommer kännas konstigt.
Man har ju genom åren blivit så himla van att han rusar fram för att hälsa och sen håller full koll på sin flock...
En dagstur till Göteborg står på schemat; min moster Sonja, som bor i Kanada sedan väldigt lånt tid tillbaks, kommer även hon till Sverige. Har inte träffat henne på, ja det måste vara närmare 30 år...
Inte klokt det heller.
Det ser jag jättemycket framemot !
Ser framemot att Loppan och Filifjonkan ska komma till oss på Vätö; vi ska grilla,, dricka vin och bara umgås....
Har inte träffat Loppan på ett halvår nu, ska bli så otroligt roligt att träffa henne i morgon kväll :-) !
Har ju haft förmånen att ha Filifjonkan och ErkaBerka boende här hos oss i 6 månader.
Så dom har man ju träffat dagligdags under lång tid.
Att ens barn "flyttar hem igen" har man ju hört kan vara en svår prövning, men det har gått hur bra som helst.
Är otroligt glad över att dom varit här och fått dela vår vardag, den förmodat "lyxiga", som dock är ganska så påfrestande många gånger.
Tro det eller ej, men det är inte bara av godo och lyxigt att ha maid och chaufför, sophämtargubbe, terassskötargubbe och vakter nere vid porten....
Längtar efter Hanna och Fanny, Anette och efter hennes Micke, efter min lillasyster, efter att träffa alla på världens bästa akutmottagning, åka båt med Ann-Louise och Hasse, grilla, andas frisk luft, gå på stan i lugn och ro. Att Micke och jag ska vara lediga tillsammans och få "tussa" omkring. Längtar efter service i lagom dos; på svenskt vis.
På "göra-i-Sverige-listan" står att handla nya underkläder ty de gamla "har tagit slut"...att köpa nya bikinis; är ruskigt trött på de små bad-paltor jag har just nu; dom är dessutom mycket väl använda och fötjänar att få vila i frid.
Att handla trosor, bh:ar och badkläder i detta landet finns inte ens på min karta.
Bara tanken på att ha någon, eller flera, tätt inpå en själv, med förhoppningsfulla ögon och som varje sekund ska vara behjälpliga, plocka fram, föreslå andra färger och modeller.... fy sjutton.
Nej, jag ska strosa omkring på Åhléns, Lindex, H&M... i lugn och fred och välja och vraka länge, länge.... Bara lilla jag och mina takar och funderingar kring färger, modeller och passform. I fred, ljuva tanke !
Jag handlat med mig sjalar, haövädelstensarmband och Desigualkläder för att sälja till alla som jag känner. Dessa fantastiska saker bor i en helt egen väska.
Förhoppningen är att den väskan skall bli tom och då kunna fyllas med massa smuggelmat såsom Bregott, skinka, bacon, västerbottenostar, köttfärs, kött, choklad av Marabou-typ.
Det är väl ändå väldigt klokt tänkt av mig.
Inte klokt vad jag är klok.
Om man tänker efter.
Nimbu Pani och tjingeling, ses snart :-) ! / Titti
...Hantverkare "Indian style"...
Hantverkare i Sverige har ett oförtjänt dåligt rykte hävdar jag med bestämdhet.
Kommer aldrig mer klaga det lovar jag.
Gnälla lite kanske, men aldrig mer klaga. det har ni mitt ord på.
Att passa en överenskommen tid, att dyka upp på en överenskommen dag.
Varför skulle nu det vara så himla viktigt ?
Ja, det kan man ju fråga sig.
Det gör man (=jag och många med mig..) ofta faktiskt. I alla fall de senaste 18 månaderna d v s så länge som jag bott i Indien och haft min vardag här.
I det jag kallar Häjkon-Bäjkonland.
Ibland (läs; ofta) känns det som om begreppen tid, överenskommelser, kunskaper, skicklighet, stolthet, säkerhet helt enkelt inte existerar i detta landet jag nu bor i.
Att ha ett yrke som installatör betyder inte nödvändigtvis att du kan eller vet hur installationen ska/bör gå till. Inte ens den produkt du är anställd för att installera.
Inte enligt svenska mått och föreställningar i alla fall.
Eftersom jag är svensk så är mina föreställningar blå-gula, enligt blå-gula mått.
Alltså förutsätter jag att den person som kommer hem till mig för att installera något jag beställt och betalat för vet vad han, för det är alltid en han, gör. Vet hur han skall göra det. Jag föreställer mig också att det görs snyggt, säkert och ordentligt.
Ha ha, tillåt mig skratta. Högt och länge. Jättelänge.
Vi talar om vattenpumpar, denna gången.
Här i Indien har varje lägenhet en marktank, i den pumpas det in kommunalt (amöbaberikat) vatten en stund på morgonen och en stund på kvällskvisten.
Det vattnet ska sedan transporteras upp i en "reservtank" på taket.
Allt vatten som används i lägenheterna kommer från tanken på taket, medelst naturligt falltryck, när man vrider på kranarna.
Transporten sker automatiskt d v s den sker automatiskt om fastighetsägaren låtit installera en automatisk vattenpump från marken upp till taktanken.
Hänger ni med i resonemanget ?
Har husägaren inte låtit göra denna installation p g a brist på lust, tid. eller intresse så tar ju vattnet i taktanken slut med jämna mellanrum. Ganska ofta med ojämna mellanrum.
Dessa gånger tenderar man att befinna sig i duschen med hela håret inschamponerat.
Alternativt står man i köket och betraktar en gigantisk diskhög som man bara längtar efter att få åtgärda.
Eller så är man extremt kaffesugen, men då kan man ju alltid fylla vattenkokaren med "finvatten" från vattenautomaten. Vilket har hänt.
Vi har inte haft en sådan däringa automatpump men väl en grå dosa ute på balkongen som har en on/off-svitch samt en stor grön knapp som säger "Press only för 3 seconds". Så sakteliga har vi lärt oss att svitcha "on" samtidigt som vi trycker in den gröna i endast 3 sekunder.
Varje morgon, som en liten ritual.
Hinduerna tänder rökelser och ber till sin Ganesha varje morgon.
Invånarna i Casa Sahlberg tillber sin gråa dosa och gröna knapp, varje morgon.
Men nu hade vi tröttnat på det, dessutom hade Mr Spirit sett en annons för automatiska vattenpumpar, via kontoret beställdes en sådan med tillhörande installatör. Och installation.
Det hela började i tisdags; dom skulle komma klockan 11, vi var på yogan men sa till vår maid. När vi kom hem vid 12 hade ingen dykt upp. Sen hände inget mer på "hantverks"fronten den dagen.
I torsdags skulle dom komma igen, samma tid; 11. Vi var på yoga, igen, och när vi kom hem vid 12 hade ingen återigen varit där. Klockan ett åkte vi hemifrån på MPF-lunch. Fick meddelande senare att dom dykt upp runt klockan två, synd för dom då !
I fredags kom dom två grabbar med varsin ryggsäck, mitt på dan, snart kom dom dock på att dom visst inte hade all behövlig utrustning med sig. Så då gick dom igen.
I lördags dök dom upp och drog lite kablar och lednigar kors och tvärs utanför balkongräcket. Lyckades få dom att förstå att vi inte var intresserade av att ha kablar&sånt kors och tvärs, dinglandes och svängandes från taket..
Sedan gick någon del av utrustningen sönder så då var dom tvungna att fara igen.
I söndags var dom lediga.
I går kom bara ena killen, Richard-the-driver klev nu med in som tolk och något sorts hjälpreda.
Det monterades, bankades, tejpades och fixades.
Jag fick förklarat för mig vad de olika små lamporna på apparaten betydde; helt ologiskt för röd lampa betyder att det finns vatten i marktanken medans grön betyder att den är tom.
Mellanlampan, som är gul, indikerar att automatpumpen jobbar...
Precis när han var färdig och bara skulle moja lite med en kabel så small det till; en liten blixt minsann.
Jag retirerade snabbt från balkongen.
Det började ryka från apparatens innandöme. En kabel smalt.
Han monterade loss alltihop och gick hem för dagen.
Gissa vem som varit här idag ?
Precis, installatörskillen. Med ny apparat samt nya kablar och med benägen hjälp av vår chaufför tejpades, monterades och fixades det för fulla muggar.
Snart hängde den där; vår nya, fina blåa automatpumpsmanick.
Den såg dock ut att hänga lite snett, tyckte petiga jag.
När jag petade på den trillade skruven loss från hålet i balkongväggen. Hålet var stort men grunt. Skruven väldigt kort.
Två gånger bankade han fast skruven och hängde på apparaten, två gånger petade jag på den. Två gånger trillade skruven ur sitt stora hål.
Jag hämtade egen skruv, plugg och en hammare.
Demonstativt. Liksom lite svenskt "kan själv-aktigt".
Nu sitter ny skruv där plus att dom har satt dubbelhäftande tejp på hela mojängens baksida.
Dom sladd-trassel-härvor som hängde ut ur både gamla och nya (gråa och blåa) mackapärerna är numer åtminstone lindade och någorlunda uppfästa; sånt som sker när en svensk maám står och skakar ogillande på huvudet och pekar med hela handen och säger "No no no, not okey!"
Fulaste. skevaste, vindaste, mest oskickliga installation jag sett i hela mitt liv.
Så; Svenska Hantverkare; sträck på er, känn er yrkesstolta!
Helt okej om ni kommer någon liten stund senare än ni sagt.
Så länge ni har era "Blaklader" på er och verktygsväskan med.
Så länge vi kan kommunicera med varandra och man vet på förhand att ni vet vad och hur det ska göras,
På ett snyggt, säkert och ordentligt sätt.
Själva kan vi nu ägna oss åt annat än svitchande och tre-sekunders tryckande på morgonkvisten.
Dricka kaffe och läsa tidningen till exempel.
Nimbu Pani / Titti
Kommer aldrig mer klaga det lovar jag.
Gnälla lite kanske, men aldrig mer klaga. det har ni mitt ord på.
Att passa en överenskommen tid, att dyka upp på en överenskommen dag.
Varför skulle nu det vara så himla viktigt ?
Ja, det kan man ju fråga sig.
Det gör man (=jag och många med mig..) ofta faktiskt. I alla fall de senaste 18 månaderna d v s så länge som jag bott i Indien och haft min vardag här.
I det jag kallar Häjkon-Bäjkonland.
Ibland (läs; ofta) känns det som om begreppen tid, överenskommelser, kunskaper, skicklighet, stolthet, säkerhet helt enkelt inte existerar i detta landet jag nu bor i.
Att ha ett yrke som installatör betyder inte nödvändigtvis att du kan eller vet hur installationen ska/bör gå till. Inte ens den produkt du är anställd för att installera.
Inte enligt svenska mått och föreställningar i alla fall.
Eftersom jag är svensk så är mina föreställningar blå-gula, enligt blå-gula mått.
Alltså förutsätter jag att den person som kommer hem till mig för att installera något jag beställt och betalat för vet vad han, för det är alltid en han, gör. Vet hur han skall göra det. Jag föreställer mig också att det görs snyggt, säkert och ordentligt.
Ha ha, tillåt mig skratta. Högt och länge. Jättelänge.
Vi talar om vattenpumpar, denna gången.
Här i Indien har varje lägenhet en marktank, i den pumpas det in kommunalt (amöbaberikat) vatten en stund på morgonen och en stund på kvällskvisten.
Det vattnet ska sedan transporteras upp i en "reservtank" på taket.
Allt vatten som används i lägenheterna kommer från tanken på taket, medelst naturligt falltryck, när man vrider på kranarna.
Transporten sker automatiskt d v s den sker automatiskt om fastighetsägaren låtit installera en automatisk vattenpump från marken upp till taktanken.
Hänger ni med i resonemanget ?
Har husägaren inte låtit göra denna installation p g a brist på lust, tid. eller intresse så tar ju vattnet i taktanken slut med jämna mellanrum. Ganska ofta med ojämna mellanrum.
Dessa gånger tenderar man att befinna sig i duschen med hela håret inschamponerat.
Alternativt står man i köket och betraktar en gigantisk diskhög som man bara längtar efter att få åtgärda.
Eller så är man extremt kaffesugen, men då kan man ju alltid fylla vattenkokaren med "finvatten" från vattenautomaten. Vilket har hänt.
Vi har inte haft en sådan däringa automatpump men väl en grå dosa ute på balkongen som har en on/off-svitch samt en stor grön knapp som säger "Press only för 3 seconds". Så sakteliga har vi lärt oss att svitcha "on" samtidigt som vi trycker in den gröna i endast 3 sekunder.
Varje morgon, som en liten ritual.
Hinduerna tänder rökelser och ber till sin Ganesha varje morgon.
Invånarna i Casa Sahlberg tillber sin gråa dosa och gröna knapp, varje morgon.
Men nu hade vi tröttnat på det, dessutom hade Mr Spirit sett en annons för automatiska vattenpumpar, via kontoret beställdes en sådan med tillhörande installatör. Och installation.
Det hela började i tisdags; dom skulle komma klockan 11, vi var på yogan men sa till vår maid. När vi kom hem vid 12 hade ingen dykt upp. Sen hände inget mer på "hantverks"fronten den dagen.
I torsdags skulle dom komma igen, samma tid; 11. Vi var på yoga, igen, och när vi kom hem vid 12 hade ingen återigen varit där. Klockan ett åkte vi hemifrån på MPF-lunch. Fick meddelande senare att dom dykt upp runt klockan två, synd för dom då !
I fredags kom dom två grabbar med varsin ryggsäck, mitt på dan, snart kom dom dock på att dom visst inte hade all behövlig utrustning med sig. Så då gick dom igen.
I lördags dök dom upp och drog lite kablar och lednigar kors och tvärs utanför balkongräcket. Lyckades få dom att förstå att vi inte var intresserade av att ha kablar&sånt kors och tvärs, dinglandes och svängandes från taket..
Sedan gick någon del av utrustningen sönder så då var dom tvungna att fara igen.
I söndags var dom lediga.
I går kom bara ena killen, Richard-the-driver klev nu med in som tolk och något sorts hjälpreda.
Det monterades, bankades, tejpades och fixades.
Jag fick förklarat för mig vad de olika små lamporna på apparaten betydde; helt ologiskt för röd lampa betyder att det finns vatten i marktanken medans grön betyder att den är tom.
Mellanlampan, som är gul, indikerar att automatpumpen jobbar...
Precis när han var färdig och bara skulle moja lite med en kabel så small det till; en liten blixt minsann.
Jag retirerade snabbt från balkongen.
Det började ryka från apparatens innandöme. En kabel smalt.
Han monterade loss alltihop och gick hem för dagen.
Gissa vem som varit här idag ?
Precis, installatörskillen. Med ny apparat samt nya kablar och med benägen hjälp av vår chaufför tejpades, monterades och fixades det för fulla muggar.
Snart hängde den där; vår nya, fina blåa automatpumpsmanick.
Den såg dock ut att hänga lite snett, tyckte petiga jag.
När jag petade på den trillade skruven loss från hålet i balkongväggen. Hålet var stort men grunt. Skruven väldigt kort.
Två gånger bankade han fast skruven och hängde på apparaten, två gånger petade jag på den. Två gånger trillade skruven ur sitt stora hål.
Jag hämtade egen skruv, plugg och en hammare.
Demonstativt. Liksom lite svenskt "kan själv-aktigt".
Nu sitter ny skruv där plus att dom har satt dubbelhäftande tejp på hela mojängens baksida.
Dom sladd-trassel-härvor som hängde ut ur både gamla och nya (gråa och blåa) mackapärerna är numer åtminstone lindade och någorlunda uppfästa; sånt som sker när en svensk maám står och skakar ogillande på huvudet och pekar med hela handen och säger "No no no, not okey!"
Fulaste. skevaste, vindaste, mest oskickliga installation jag sett i hela mitt liv.
Så; Svenska Hantverkare; sträck på er, känn er yrkesstolta!
Helt okej om ni kommer någon liten stund senare än ni sagt.
Så länge ni har era "Blaklader" på er och verktygsväskan med.
Så länge vi kan kommunicera med varandra och man vet på förhand att ni vet vad och hur det ska göras,
På ett snyggt, säkert och ordentligt sätt.
Själva kan vi nu ägna oss åt annat än svitchande och tre-sekunders tryckande på morgonkvisten.
Dricka kaffe och läsa tidningen till exempel.
Nimbu Pani / Titti
...nytt bloggutseende, nytt namn, nöjd Titti...
Jaha, så har man moderniserat sig lite grann.
Inte helt lätt att skapa en ny blogg; HTML-koder, konstiga tecken, färgval, klicka hit och dit, glöm inte att spara stilmallar, kodmallar, förhandsgranska....
Ja, jösses !
Men med benägen och tålmodig hjälp och ivriga hejarop från maken och dottern så är det nu klart. ska försöka länka över alla gamla inlägg; gulp !
Annars går du bara in på tittiomicke.blogg.se för att kunna ta del av mitt liv och leverne som lyxhustru i Häjkon-Bäjkonland :-) !
Nimbu Pani !!/Titti
Inte helt lätt att skapa en ny blogg; HTML-koder, konstiga tecken, färgval, klicka hit och dit, glöm inte att spara stilmallar, kodmallar, förhandsgranska....
Ja, jösses !
Men med benägen och tålmodig hjälp och ivriga hejarop från maken och dottern så är det nu klart. ska försöka länka över alla gamla inlägg; gulp !
Annars går du bara in på tittiomicke.blogg.se för att kunna ta del av mitt liv och leverne som lyxhustru i Häjkon-Bäjkonland :-) !
Nimbu Pani !!/Titti
