...klart Ravi ska ha en buss...

… klart Ravi ska ha en buss!...

Detta är nog det viktigaste och mest angelägna blogginlägg jag har skrivit under mina dryga 2 år här i Häjkon-Bäjkonland.

Vill DU vara med och göra skillnad?

Då börjar du med att hämta papper och penna. Skriv ner följande: klartraviskahaenbuss@gmail.com, sedan skriver du följande bankgironummer: 140-3823. Det går till ett konto i Danske Bank Norrköping. Nu undrar du förstås ”vad i all världen är detta?”.

Ta dig tid att läsa detta. Låt det sjunka in. Läs det sedan ännu en gång.

Här i Indien bor och lever den växande medelklassen sida vid sida med de som är rika, de som är rikare och de som är ofattbart välbärgade. Men också sida vid sida med de som ingenting har. Ingen riktig bostad, inga pengar, ingen utbildning, ingen chans till medicin och sjukvård. Det sociala skyddsnätet är nästintill obefintligt. Familjer lever och bor under broar och i vägkorsningar. I små kyffen i slumområden. Familjer som inte har något annat val än att tigga och låta sina barn tigga, från en så tidig ålder att vi inte tror våra ögon. Vissa kommunala skolor är visserligen gratis men den obligatoriska skoluniformen och böckerna kostar pengar. Pengar som såklart istället måste gå till mat och kanske en filt när kylan sätter in och de kurar ihop sig inför natten. I december och januari visar termometern cirka + 5 grader nattetid.

När du blir gammal är det meningen att din familj, släkten, ska ta hand om dig. Men om du inte har någon familj eller släkt? Då är det gatan som gäller. Lider du av någon form av mental ohälsa finns det inga institutioner, inga gruppboenden. Har du ingen eller kan inte din familj ta hand om dig? Då är det gatan som gäller. 

Det finns de som utnyttjar dessa människor, organiserade tiggarchefer; beggarmasters. Mot husrum, av en standard så låg att vi inte ens kan föreställa oss den, och något mål mat om dagen jobbar män, kvinnor och deras barn som tiggare. Det lilla de drar in göder enbart bossen, själva får de aldrig en chans att komma ur sin eländiga situation.

Naturligtvis finns det hjälporganisationer, jag har ju tidigare skrivit om Salaam Baalak Trust, som hjälper gatubarn, det finns barnhem, matdistribution via sikhtemplen och många, många fler som gör en stor insats.

Här finns också Mr Ravi Kalra.

Mr Ravi är en välutbildad man i medelåldern. Han har haft en bra anställning inom den statliga sektorn, besökt fler än 40 länder å jobbets vägnar. För drygt 5 år sedan gav han upp sin karriär. För drygt 5 år sedan, 2008, startade han ”The Earth Saviours Foundation”; www.savearth.in .   det är en NGO d v s Non Governmental Organisation, vilket betyder att de lever och verkar enbart med hjälp av gåvor och donationer. Utan någon som helst hjälp från staten. Mr Ravi är en lycklig man, det ser man i hans ögon. Han har dedikerat sitt liv åt detta, och det gör honom lycklig. På riktigt, djupt inne.

Cirka 10 minuters bilresa från vårt ”fashionabla” bostadsområde, förbi shoppingmallen där vi ibland spenderar våra pengar, förbi lyxhotellet The Grand, där vi gymmar och poolar, igenom området med muromgärdade, palatsliknande s k farmhouses har Mr Ravi sitt ”Gurukul”. Gurukul betyder ungefärligen: plats för medmänsklighet och hjälp till fattiga och underprivilegierade.   

Det är en fotbollsplansstor öppen yta, kantad av ”byggnader”; kök, klassrum, kontor, förråd, sovsalar. Jag skriver byggnader inom citationstecken för eftersom Mr Ravi endast hyr marken är det inga permanenta byggnader; marken utgör golven, masonitskivor bildar väggarna och taken består av presenningar samt här och var korrugerad plåt. Reglar, skruvar och spik är ersatta av snören och rep.

Här bor cirka 75 äldre människor. En del av dem enbart gamla, andra dessutom fysiskt och/eller psykiskt sjuka. En del familjelösa andra övergivna, utkastade. Samtliga i behov av mat, värme, vård, kärlek och omsorg. Det får dom här.

Hit kommer dessutom dagligen 150 barn från närliggande slumområden. De yngsta är 3 år och de äldsta cirka 17 år. Dessa barn får här frukost och lunch, undervisning, kläder och medicinsk hjälp. En chans att leka och bara vara barn.

Även kvinnor utsatta för övergrepp får här en fristad och hjälp med sina fysiska och själsliga skador.  Man tar hand om upphittade, föräldralösa barn och hittar nya familjer åt dem. För några månader sedan kom ett 20 dagar gammalt flickebarn hit, hittad i en sophög. Övergiven, lämnad att dö. Hon har nu fått ett hem, en framtid. Just nu bor här en cirka 3 år gammal flicka, resultatet av en våldtäkt. Tyvärr var mamman inte kapabel att stanna och ta hand om henne. Hon får snart ett nytt hem, en förhoppningsvis ljus framtid.

På en direkt förfrågan vad organisationen verkligen skulle behöva svarade Mr Ravi: ”en buss”.      Våra goda vänner här i Delhi, Thomas och Joanna Sjölander, har nu startat en insamling. Målet med insamlingen är att organisationen skall få en buss. En buss som kan ta barnen och de gamla på utflykter, kanske besöka någon park, tempel, sjukhus. En buss som ger dem möjlighet att se något av världen utanför. Världen utanför slumområdet, bron, vägkorsningen, gurukulen .  Visa dem en värld som inte bara innehåller fattigdom och tiggande i vägkorsningarna. Ge dem möjlighet att vilja något annat, att få en dröm och en förhoppning om ett värdigare liv som för dessa barn kan bli verklighet.

Ett fantastiskt initiativ! En chans att göra skillnad!

Varje bidrag är välkommet, låt oss tillsammans se till att drömmen om en buss blir verklighet!

Det är därför jag vill att du skall skriva ner följande: klartraviskahaenbuss@gmail.com, Thomas och Joanna har denna mejladress för sin insamling; du får svar på frågor och mer information om projektet om du mejlar. Gå också in på www.savearth.in för att ta del av Mr Ravis berättelse.          När du skall betala månadens räkningar; el, TV, prenumerationer, ICAkortet… passa då på att sätt in en slant på bankgiro: 140-3823. Danske Bank i Norrköping har låtit familjen Sjölander öppna kontot utan några kostnader. Heder åt den banken! 

Heder åt Thomas och Joanna som dragit igång bussprojektet!

Heder åt DIG för att du är med och bidrar!

Nimbu Pani och cheers för att du läst! / Titti

 

 


Kommentarer
Postat av: Agneta

Vilka fantastiska människor det finns, här är exempel på flera sådana människor. Klart jag vill bidra så bussen kan bli verklighet. Jag sydde en prinsessklänning till en liten 3-åring i julklapp och det jag fick betalt för den går oavkortat in på detta bankgiro. Kramar från Plaster

2013-01-23 @ 10:22:39
Postat av: Camilla

Jättefint skrivet Titti!

2013-01-23 @ 15:52:52
URL: http://www.camillagoesindia.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0