...bubbel & babbel...

Ja jösses, hörni!
Just nu hinner jag knappt med att tänka.
Än mindre slå mig ner i soffhörnan och skriva av mig.
Gästerna åkte hem i går morse, efter två fantastiska, mysiga och intensiva veckor!
Mitt i vistelsen åkte dom iväg tre dagar till södra Rajasthan; till Jodphur.
Där stundade delstatsvalet.
När de olika staterna i Indien har val så är det så kallade 'dry days'.
Ingen alkohol säljs.
Överhuvudtaget.
Ingenstans i staten.
Till och med minibaren på rummet gapade tom.
 
Blev som en liten detox-vistelse där i hettan.
Vi fick också lite detox i Delhihettan.
 
Sedan kom dom tillbaks till Casa Sahlberg och vi återupptog genast de sena kvällarna med vin, prat och mycket skratt!
 
Som sagt; sista gästerna har vi haft här i Häjkon-Bäjkonland.
Känns lite vemodigt. Fast bra ändå.
Vi är ju så mentalt förberedda på att våra 3,5 år här obevekligen går mot sitt slut.
Mycket av det som händer har ett litet extra skimmer över sig dessa dagar.
Sista-gången-i-Indien-som-expats-skimmer.
 
I söndags var vi på den, förmodligen, sista söndagsbrunchen.
Valet föll på finhotellet 'Leela Kempinski' i Gurgaon.
Vilket utsökt val!
Mitt i påsken och allt!
Naturligtvis valde vi brunch-paketet med den bästa champagnen.
Eller 'Schåmpånj' som vi säger..
Dom Perignon!
Oh, la la; det är bubblor av finaste och godaste sort!
Dyraste också, men är det Grand finale så är det!

Oh, vad vi babblade av alla dessa bubblor!
Förvisso åt vi också!
För min del blev det sushi och därefter seafood; favoriterna!



Allt det andra finns det liksom inte plats för när godsakerna landat ner i magen.
Några glas schåmpånj möjligtvis!
 

I priset ingick uppenbarligen varsin flaska lyx-skumpa, därefter var vi tvungna att sänka oss ett snäpp.
Nu är ju i och för sig Veuve Cliqout ( stavning?) inte så pjåkigt det heller..
För säkerhets skull sparade vi en 'Dompa' till slutet.
Är det final så är det!
Av någon väldigt underlig anledning fanns det lite, lite plats kvar i magen.
I dessert-delen vill säga;






Tänk att man aldrig lär sig?!
Lär sig att oavsett hur fantasiäggande (häpp; Göteborgshumor) det än ser ut så är det inte gott med indiska brunchdesserter.
Inte. Gott. Alls.
Bara sockerkletigt och 'fettigt'!
Nä, då var det roligare och godare att fylla på med lite extra bubbel.
Empirisk forskning hann vi också med; vad är, egentligen, godast?
'Dompan' eller 'Vövven'?
 

Bilden talar sitt tydliga språk!
D till vänster; V till höger...
 
Efter fem timmar av bubbel och babbel for vi hem till Casa Sahlberg och fortsatte!
Med babbel.
Samt bubbel i form av tonic...
 
Att man aldrig lär sig?
Lär sig att oavsett hur roligt och trevligt man än har så är det alltid måndag efter söndag.
Och det är inte roligt om man måste upp och fara till kontoret.
Inte. Roligt. Alls.
 
Fast jag är ju luxurywife och har väldigt generös flextid på mitt lilla hemmakontor.
Det är därför jag skriver dessa rader först idag.
Jag har en väldigt förstående chef...
Maken har inte riktigt samma möjlighet till flex som jag.
Inte riktigt lika förstående boss och management...
 
Babblat har vi också hunnit med idag; Mr Spirit och jag.
Bubbel också för den delen.
Bästa bubblet.
Både smakmässigt, hälsomässigt och ekonomiskt.
Om man tänker långsiktigt vill säga.
Vilket jag gör. I bland.
Till exempel nu några dagar,  i detoxens tecken.
 
I morgon är det fredag, igen!
Dags för skimmer, igen!
Sista-afterworken-på-Olive`s-som-expats-i-Indien..
Kanske har dom även nyttighets-bubbel?
 
Som sagt; 
 
Nimbu Pani!/Titti
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0