Indien Enligt Titti

Det här med att vara ´lyxfru´...

Förutom det stora privilegiet att inte behöva jobba innehåller det livet också det mer diskutabla nöjet att ha, förutom chaufför, även en maid.

Och det är lyxigt, jag erkänner det glatt och villigt !

Tänk att inte behöva dammsuga, damma, våttorka golv, städa badrum, tvätta, stryka, diska, handla, bädda, laga mat...

Underbart, om än fortfarande lite ovant.

 

Men det innebär också att man har en främmande människa i sitt hem.

Flera timmar varje dag, de flesta dagar i veckan.

Borde väl ha vant mig, eftersom vi bott här i Indien i drygt 1,5 år vid det här laget.

Tillhör kanske den mer "svårvanda" sortens människa ?

Därav har vi här i Casa Sahlberg  en maid som jobbar 9-12 mån-tis samt tors-fre, ledig på onsdagar  och helger.

 

(Små-knäpp som jag är så ser jag det som att jag eller rättare sagt lägenheten är ledig = maidfri på onsdagar, helgerna samt efter klockan 12 de övriga dagarna; det är lyxigt ! Jag fullkomligen älskar att komma hem till en tyst och tom lägenhet; att få ´tussa´omkring, göra precis vad som faller mig in utan att någon behöver bry sig, spankulera omkring naken om jag känner för det, ligga i soffan och läsa utan att känna mig ónyttig´inför någon som våttorkar golv eller står och stryker.

Jag vet; känslan av att ´vara i vägen, vara onyttig´ ligger helt och hållet hos mig, maiden är ju på sitt jobb och utför sysslorna mot betalning och har nog sett och upplevt värre saker än en maám som ligger på sofflocket och läser. Det där med att spankulera omkring naken kanske kan diskuteras förstås, skulle nog inte uppskattas, inte från något håll.)

 

Hon som jobbar hos oss gör det ovan nämnda förutom; bädda, tvätta, handla och  laga mat.

För det gör vi själva.

Inte för att verka duktiga eller för att just dom sysslorna är speciellt roliga utan för att maám (d v s undertecknad..) inte gillar tanken på att någon annan rafsar runt i vår tvättkorg; sorterar underkläder, svettiga yogaplagg och sunkiga träningsstrumpor. 

Handla; 

förutom att man varje gång får vifta undan de butiksbiträden som nödvändigtvis vill bära kundkorgen åt en,

att det i mataffären ständigt pågår uppackning och omflyttning av allehanda varor i de redan trånga gångarna,  att det tar tid att leta sig fram till det man vill ha eftersom varorna inte står att finna där man med svenskt logiskt tänkande tycker att de ska stå

samt att de inte kan packa en påse på vettigt sätt men insisterar på att packa åt en; gärna tomater och ägg i botten och sen några liter mjölk och ett gäng konservburkar uppepå,

så är det helt okej och rätt så roligt att botanisera bland svindyra importerade varor och ser man lite utmattad ut så kommer det genast en liten människa fram med en flaska kallt vatten, "Maám, some water for you, complimentary."

Det betyder att jag får den, alldeles gratis !

Inte mer än rätt eftersom jag vid varje handlingstillfälle på ´Modern Bazaar´eller ´Daily Pick´spenderar åtskilliga tusen rupees på yoghurt, bacon, grönsaker, ägg och till priset exklusiv spagetti..

 

Bäddning och hängning av nytvättade kläder går på ett kick, och jag får det som jag vill ha det. dessutom en känsla av att inte helt hemfalla åt benämningen ´lyxfru´på alla nivåer.

Matlagningen då; jo den gör vi så gärna själva ! Vi är dom enda bland våra expat-vänner som inte någon gång klagar på hur maten smakar, dess mängd eller konstifika kombinationer.

 

 

Vi slipper kanelbullar som är bakade på fullkornsmjöl och med endast 2 matskedar smör i degen istället för 150 gram, alternativt kanelen blandad i mjölet istället för pudrad tillsammans med sockret på den smörade utkavlade degen. Vi slipper kombinationen stekt potatis OCH stor skål med ris till kycklingen. Vi slipper också få endast varsin liten kycklingklubba tillsammans med gigantiska mängder kokt broccoli fast vi berättat att vi vill ha mycket kött och lite grönsaker. Vi behöver aldrig oroa oss för att vår heliga, insmugglade svenska, köttfärs  hamnar i en indiskt tvärstarkt kryddad gryta...

Inte heller råkar vi ut för feltolkning av skriven lapp; ´du behöver inte laga någon middag idag, vi har kvar av den goda maten du gjorde igår, var snäll och baka bröd istället´ och komma hem bara för att finna ännu en lagad middag och inget bröd i sikte.

 

En del av oss upptäcker att nattygsbordet plötsligt står vänt med öppningen inåt väggen efter att golvet blivit våttorkat, en annan finner sin på nattygsbordet placerade kvällslektyr, (komplett med vikt hundöra för att markera sidan), hundörebefriat och tillbakastoppad i bokhyllan.

Ett träningsredskap som ligger på en stol i sovrummet är puts väck, efter idogt letande återfinns det nerstoppat i en papperspåse, under en annan påse..

En hårborste som varje morgon efter användning läggs på hyllan i badrummet är mystiskt nog alltid instoppad i skåpet varje eftermiddag.

Ordning och reda, på maidens vis, dock inte alltid till maám´s belåtenhet.

Alla har vi en och annan vacker keramikskål/fat  som efter diskning plötsligt har större eller mindre skavanker i form av flisor, bortslagna hörn eller sprickor.

Vinglas verkar speciellt sköra, eller extra lätta att tappa bort; alla har vi decimerade bestånd av dessa.

Som alla andra får vi också varje dag irritera oss lite, lite grann för att soffkuddarna alltid står uppspetade på rad i soffan; på högkant dessutom.

Små tecken på att allt är som det ska och att livet som medföljande maám eller sir rullar på...

 

Jag inser till fullo hur fjuttigt och petitessaktigt det här axplocket låter OM man inte är här och lever i det. 

Ett ovant öga läser förmodligen detta, rycker på axlarna och tänker " Men herre GUD, expatmänniskor, skärp er, era bortskämda stycken !!!"

 

Mer allvarligt och betydligt mer obehagligt är det när klädesplagg saknas, när trappstäderskans lön som ligger på hallbordet i väntan på hämtning plötsligt är halverad, när mat försvinner och man märker att kvitton inte stämmer...

Man blir först osäker på om man verkligen hade lagt hela lönen på hallbordet, om man verkligen inte själv ätit upp just de där matvarorna eller kastat just det där linnet... Och kvittona, ja kanske går det åt så där mycket av allt möjligt; somliga handskrivna med hindi-krumelurer, eller..?

 

Förstå att vi har terapi-samtal, spy-kvartar och psykbryt-sessioner med varandra ibland, där peptalk blandas med gapskratt, fniss, uppsägningsuppmuntringar och tröstande ord.

 

Idag har jag det riktigt lyxigt och inget som helst behov av terapi-samtal eller spy-kvart.

Det är onsdag-maidfria-dagen nämligen.

Bästa dagen av alla veckodagarna !

Jag varken spankulerar omkring eller sitter naken framför datorn, men det är ´tussning´på hög nivå, har tvättat och hängt en tvätt, dricker kaffe, bloggar... 

Ska snart slänga mig i soffan för att läsa klart "A fine balance" av Mistry Rohinton. En tegelsten på dryga 600 sidor, om vardagslivet för några familjer i Indien.

Fantastiskt bra ! Rekommenderas varmt !

 

Bäddningen struntar jag dock i på onsdagar (och för det mesta på helgerna också ska erkännas), någon jädra måtta på vad en lyxfru ska behöva slita med får det vara !!

 

Trevlig onsdag och Nimbu Pani/ Titti