...Häng me' till Khan Market...

Alldeles häromdagen styrde vi kosan till Delhis kanske mest fashionabla shoppingområde.
Mina damer och herrar, låt mig få presentera...
Khan Market!



Jag vet, ser inte mycket ut för världen; trångt och stökigt;  med hus som ser mer eller mindre krigsskadade ut och eldragningar som skulle får vilken svensk elektriker som helst att slita sitt hår och inte tro sina ögon!
Men, kära vänner, som vi alla vet så är det ju insidan som räknas.
Det yttre betyder noll och intet...
Khan Market är ett ypperligt bevis på detta!

Som ett u löper mitten -'gatan' mellan alla de ihopbyggda huskroppar som utgör vimmelplats för Delhis mer välbeställda invånare. 
Samt för oss expats; blotta stämpeln 'expat' (utseende, klädsel, tungomål) gör att vi, på något outgrundligt men självklart sätt, 'platsar'...
Hur som haver, om man bortser från det skamfilade yttre så finns det mycket vackert på Khan Market.

Mycket gott också för den delen.
Vi började med lunch, ty som av en händelse hade ingen av oss ätit sedan frukost och klockan var efter mitt på dagen; den intogs på en mysig restaurang som heter 'Side wok'. 
Rekommenderas om du har vägarna förbi...

Mätta och belåtna gick vi tvärs över mittengatan, in på 'Renovation Factory'
Hade vi inte tur, så säg!
Visade sig att dom hade 'move sale' vilket innebar 50 % på massor av varor...
Jag hade sedan länge gått och spetsat in mig på ett Buddha-huvud, glaserat i turkost  vackert slitet och lagom krackelerat porslin.
Från just denna butik.
Endast snålheten och mitt ekonomiska sinnelag hade hindrat mig från att slå till vid tidigare besök.
Men nu så!
Femtio procent, det är väl att vara ekonomisk?!

Tyvärr så var det tydligen inte bara jag som suktat efter efter att få in lite turkos buddhistisk visdom i hemmet...
Slut. Finito.
Så kan det gå när man har bra smak och väntar för länge.
Nåväl, det fanns ju annat att lägga ögonen på.
Ljuslyktor, till exempel.

Är det något Casa Sahlberg absolut inte behöver fler utav så är det just sådana. 
Ljuslyktor alltså.
Även om jag är av den uppfattningen att just ljuslyktor, det kan man aldrig få för många av.

(Mr Spirit hävdar att det i detta fall handlar om ren och skär genetik; både Loppan och Filifjonkan har ärvt den genen; går i rakt nedstigande led, från mor till döttrar. Eller så är det hjärntvätt, vad vet jag..).

Eftersom jag inte hunnit gå kursen i gen-manipulering så var det ju absolut inte mitt fel att det liksom slank ned 3 stycken i en kasse...
Denna fisk köpte jag, inte! 
Men visst är den cool? 
Undrar om jag inte har en liten fisk-gen i mig också...
Tål att tänkas på. 
Fast, uppenbarligen, inte för länge.

På Khan Market finns en av mina absoluta favoritaffärer.
"Good Earth".
Bara namnet gör att man blir lite förälskad.
Dessutom har butiken ett liksom 'välgörenhets-klingande' namn.
"God Jord", visst håller ni med mig?!
Känns nästan som att man gör nytta genom att införskaffa någon liten grej därifrån.
En ljuslykta till exempel..
Konstigt nog är jag redan stolt och lycklig innehavare till just dessa två som så vackra och vita hängde i skyltfönstret...

Dessa ljusstakar har jag (ännu) inte...

Underbart vackra, färgstarka (väldigt indiska) kuddfodral...

Åååh, vill ha! Alltihop. 

Har även en genetisk historia i mig vad beträffar muggar.
(Så även bästa döttrarna; Sic, genetik!)

Så vackert att jag blir alldeles kollrig...

Ståndaktig och förståndig 'husefru' som jag, för det mesta, är nöjde jag mig med att sukta och längta...

Fast inte helt utan baktanke ska erkännas.
Det är nämligen rea/sale på gång även här!
Inte för att Good Earth ska flytta utan bara deras årliga utförsäljning.
När?
Ja, se det var hemligt. Höljt i dunkel.
Oavsett hur man ställde frågan så log bara personalen outgrundligt, vickade i sidled på sina indiska huvuden och svarade; "Soon, maam, soon".

Bara att bida sin tid och hoppas att man på något sätt lyckas luska ut när det skall fyndas, i välgörande syfte naturligtvis.

För att man skall känna sig trygg och säker när man spatserar omkring och köper ljuslyktor till halva priset och drömmer om hemliga realisationer jobbar det vakter på Khan Market, med 'elefantbössan' i högsta hugg.
Känns ju bra.
Även om bägge piporna är igenpluggade.


Ungefär lika tryggt och säkert som att bli vaktad av en riddarrustning.
Fast det kanske mest är i avskräckande syfte; tjuvar och rånare göre sig icke besvär...
"Be ware of the knight..."

Om nu detta ställe frekventeras av den välmående indiska överklassen (minus vakterna och de som jobbar i affärerna, caféerna och på restaurangerna...) så kan jag berätta att här hittar man också 'creme de la creme' av Delhis gatuhundar.
Sällan (=aldrig) skådat så välmående, trötta och övergödda vovvar någon annan stans på den indiska subkontinenten...
Men kanske har just den här jycken gjort en klassresa, gått från hårt arbetande, soptunneletande byracka och på något sätt stigit i de benhårda indiska hierarkierna för att slutligen landa in utanför en mataffär på Khan Market?
Vad vet jag, man ska ju inte döma hunden efter håren.

Har man inga ljus att stoppa i sina lyktor kan man ju alltid använda dem som vaser; blommor är billigt som tusan.
Blomsterförsäljare hittar man i nästan varenda gathörn och för en svensk 50-lapp får man en redigt stor bukett.
Det ville jag inte ha denna gång utan nu var det dags för dagens sista inköp; värmeljus!

Den lilla, lilla butik som i december innehöll miljoner gräsliga julprydnader samt bra värmeljus hade nu återgått till sitt normaltillstånd.
Vilket betyder triljontals små hinduiska gudabilder i mässing, armband med chakra-balanserande egenskaper, rökelser, bjällror och tagetesgirlanger. 
Samt (som någon slags ständig och beständig kärningrediens i deras affärside) bra värmeljus.






I och med detta var alla vi 'lyxfruar' nöjda med dagens insats för att stärka den indiska ekonomin och längtade till hemmens lugna vrår.
Mätt och med, för tillfället, tillgodosedda  genetiska behov gled dagsljuset över i kvällsmörker.
När Mr Spirit kom hem möttes han av en glad fru.
Och flertalet tända ljuslyktor.
Tänt var'e här!

Nimbu Pani/ Tittilina


Kommentarer
Postat av: Agneta

Du är snäll som idkar välgörenhet som du mår bra av själv. Den där genetiken känner jag också igen, den kanske går tvärs också. Kram från Plazter

2014-02-05 @ 17:01:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0